Bakgrund

Balans och postural kontroll är förutsättningar för mänsklig funktion och rörelse. För vårt välbefinnandes skull strävar vi människor efter att hålla vår posturala position - att vara vertikala. Hjärnan kalibrerar därför kontinuerligt kroppens position med enorm hastighet och frekvens, bl a för att lederna inte ska förslitas.

Balansen hos människan är avgörande för att undvika överbelastning och skador. Därför behöver egentligen alla människor kontinuerlig balansträning. Balansträning ökar de mekaniska känselkropparna i lednära muskler och senor, vilka avgör en stor del av balansförmågan.


Balansstörningar

Nedsatt, förlorad eller störd funktion i en eller flera av balanssystemets delar kan orsakas av åldrande samt av många olika sjukdomar och skador och leda till störd balansfunktion och rörelseillusioner (yrsel). I stort sett alla skador ger nedsättning av balansen. Skadorna kan vara allt från stukade fötter till neurologiska skador.

Ökad ålder påverkar balansen negativt. Balansproblem är en av de största hälsoriskerna bland äldre. Den vanligaste skadan hos äldre är just fallskador där yrsel och balanssvårigheter är den mest vanligt förekommande orsaken. Förekomsten ökar med stigande ålder och studier visar att vid 75 års ålder anger 40 procent av kvinnorna och 30 procent av männen att de har yrsel eller balanssvårigheter.


Hur fungerar det?

Människans balanssystem bygger på att information från de tre receptororganen: vestibularis, syn och proprioception, integreras i centrala nervsystemet och resulterar i rörelser i det muskuloskeletala systemet. I innerörats vestibulära del finns receptorer som registrerar huvudets position och rörelser. Det visuella systemet signalerar kroppens läge och rörelser i förhållande till omgivningen.

Proprioceptionen (djupsensibiliteten) är människan förmåga att känna musklers, leders och bens läge och rörelse i rummet, utan synens medverkan. Speciella känselorgan i muskler och senor, proprioceptorer, ger hjärnan information om tryck, kraft, riktning och omfattning hos en rörelse.

Vid träning av proprioceptionen påverkas alla tre nivåerna av motorisk kontroll d v s spinala (ryggrads-) reflexerna, hjärnstamsaktiviteten och kognitiva (kunskaps-) programmeringen.


Positiva effekter av balansträning
En förbättrad balans har stor inverkan på människors livskvalitet, prestation och välbefinnande.

• Minskad risk för skador
• Risken att åter skada sig efter en fysisk skada minskar om man tränar balansen/proprioception. Balansträning är därför viktig i rehabiliteringssyfte såväl som i förebyggande syfte.
• Bättre balans minskar risken för felbelastning därmed ledproblem.
• Att ha en god balans är vitalt för framgångsrik idrott på elit- såväl som på amatör nivå.
• Förbättrad balans, koordination och styrka ger minskad rörelserädsla och ökad aktivitetsgrad, vilket leder till ett bättre allmäntillstånd.